Finland | C A L L E:s H E M S I D A

Panoramabilden, som finns överst på varje sidan är tomten sedd från terassen.

SVAR PÅ ANNA-LENA LAURÉNS LEDARE 2010-04-16

2010-06-06

”Finskan i Sverige är en resurs” Så skriver Anna-Lena Laurén i Huvudstadsbladets ledare, den 16 april 2010. För vem?

När har man i Finland ansett att Svenskan i Finland är en resurs?

Jag såg att Anna-Lena Laurén är född 1976. Det är en barnaålder jämfört med den tid Sveriges välstånd har byggts upp. Hon påstår att Finnarna har byggt upp välfärdssverige. Jag påstår att det är helt fel. I stället är det svenskarna, som har fött upp finländarna under de år dom efter kriget inte hade någon annan stans att ta vägen. Det är många miljarder Svenska kronor, som vandrade från Sverige till Finland, för att svenskfinnarna, skulle hjälpa sina fattiga släktingar i Finland.

Jag har arbetat i industrin sedan mitten av femtiotalet och visst kom det massor med duktiga finländare, som arbetade och slet i den svenska industrin, men det gjorde svenskarna också. Det finns ingen i Sverige, som av rasistiska skäl ser ner på finländarna, som arbetar här och byggt sig en framtid i Sverige. Vi har tagit emot dem med öppna armar. Inte för att bygga upp välfärdssverige, den uppbyggnaden var redan på gång av svenska industriarbetare. Sverige är ett stort land med idag c:a 9 miljoner invånare. Hur skulle då 500.000 finländare med dåliga kunskaper i svenska kunna vara orsaken till Sveriges välstånd?

Både Volvo och Astra var stora internationellt innan den första finnen kom till Sverige.

Vad hade det gjort om det svenska samhället hade blivit utan Anna Järvinen, Mark Levengood, Markoolio och Susanna Alakoski. Jag är glad att du inte nämnde Arja Saijonmaa, som kallar sig Sverige Finsk. Hon kan ju trotts många år i Sverige som artist, fortfarande inte tala Svenska. Den är i alla fall näst intill obegriplig.

Vi har genom vår stora vilja att hjälpa folk i nöd, tagit emot stora invandrargrupper från olika länder, förutom Finland, såsom från forna Jugoslavien, Chile, Irak, Iran, kurdistan med flera länder. Dessa länders invånare, som acklimatiserat sig i Sverige många gånger bättre än finländarna, har i mycket stor utsträckning bidragit till det mångkulturella utbudet i Sverige. Det kulturutbudet hade ni också kunnat haft möjlighet att ta del av om ni hade varit mer invandrarvänliga än ni är. När jag en gång tog upp frågan om Finlands invandrarpolitik och motviljan att ta emot invandrare, fick jag till svar: ” Har inte vi tagit emot invandrare? Vi som har tigit emot hela Karelen.” Jag tror att detta är den allmänna uppfattningen i Finland.

Jag tycker att ni i Finland skall vara glada över att Sverige fanns då efter kriget, då ni inte hade sysselsättning och möjlighet att försörja era egna innevånare. Då de fick söka sig till Sverige för att försörja sig själva plus de hemmavarande släktingarna, som inte hade egen försörjning. Vad hade det blivit av Finland utan den möjligheten?

Jag är sedan 1952 gift med en finlandssvenska, som lämnade Finland 1946, då hon redan då upplevde finnarnas motvilja mot det Svenska språket och blev illa bemött i affärer redan på den tiden, för att hon inte talade finska. Hon var uppvuxen i en rent svenskspråkig bygd, där man till 100 % talade svenska. Det var hennes modersmål och det har varit finlandssvenskarnas modersmål sedan 15-1600 talet. Enligt era lagar hade hon full rätt att använda detta språk var hon än befann sig i landet. Det talar ni ganska tyst om. Ni har så länge jag har haft kontakt med Finland upplevt ett starkt motstånd mot finlandssvenskan och svenskarna.

Jag har varje år sedan 1953 varit i Finland och ibland flera gånger per år. Min hustru kom från Kyrkslätt i Porkala och var med om evakueringen där ifrån, tills det en dag återvände i finländsk besittning. Jag kommer ihåg den glädje alla f.d. porkalabor visade den dag beskedet kom att porkala skulle återlämnas till Finland. Jag har massor med tidningsurklipp och böcker om den händelsen. Jag var där redan sommaren 1956, med ett specialpass endast avsett för personer med anknytning till Porkala och upplevde förödelsen efter ryssarna. Min svärfars mangårdsbyggnad, hade använts på ett mycket obehagligt sätt, en lada hade inretts till en koncentrationsläger liknande barack. Det var spännande att ha fått vara med om det uppbyggnadsarbete och set hur blomstrande Porkala tack vare finlandssvenskarna, har blivit sedan dess. I takt med att Kyrkslätt återhämtade sig och det byggdes nya bostäder, kom det fler och fler finskspråkiga till platsen. Det dröjde inte länge innan affärernas betjäning bestod av finsktalande, vilket förde med sig att även finlandssvenskarna från orten, måste övergå till att tala finska. Jag upplevde detta med stor förvåning och undrade hur dom kunde vara så undfallande och inte i större utsträckning försvara ortens språk. Dom tyckte att det var bekvämare så.

När jag och min hustru var i Helsingfors och handlade, var det jag, som rikssvensk, som fick föra talet. Hon med sin infödda finlandssvenska gjorde sig inte besvär. Vi har en granne där vi bor på somrarna. En engelskfödd kvinna, som bott i Finland de senaste 30 åren och talar en bra svenska, fick frågan om det inte skulle vara möjligt att tala engelska i stället för svenska? Man tror att man är så bra på engelska i Finland. Jo vist svarade hon och började tala sin utmärkta engelska med följd att den rodnande expediten snabbt undrade om det inte skulle vara bättre med svenska i alla fall. Hon klarade svenskan mycket bra, men varför denna ovilja att tala ett språk, som de skulle ha större nytta av i kontakten med skandinaver, än finskan, som är ett litet språk i jämförelse med det skandinaviska språket, som talas av 19.983.491 invånare jämfört med Finlands 5,330000.

Du skriver: ”Enligt svensk samhällssyn skall ett minoritetsspråk inte göra anspråk på att vara stats eller sammhälsbärande. Det skall förvisas till enskilda platser, privata rum där de hör hemma.” Är inte detta att kasta sten i ett glashus? Ni lever inte som ni lär. Ditt namn låter ganska svenskt, men det verkar som om du har en inställning, som finnen i gemen har, när det gäller det svensktalande språket och det finner jag märkligt. Jag tycker att du som finlandssvensk skall kämpa för det svenska språkets bevarande i Finland, i stället för att kämpa för att det finska språket, skall få större fotfäste i Sverige. Jag tror inte att någon finländare i Sverige har fått höra, att i Sverige talar vi svenska, vilket man inte kan säga om svenskarna i Finland, som genast de öppnar munnen får höra att i Finland talar vi finska. Jag har en bekant, som en gång svarade på det tilltalet ”Jag talar vad jag vill, du talar vad du kan.”

Det har nyligen förekommit diskussioner om en åldrig finsktalande man, som i den kommun han bor inte kunde få plats på ett helt finskspråkigt åldringsboende och detta har upprört hela landet. Den solidariteten känner vi med våra finsktalande vänner, som varit med om att bygga upp landet. Till och med er president uttalade sig om fallet. Men vilka möjligheter har man i Finland att kräva att som finlandssvensk, få komma på ett helt svenskspråkigt åldringsboende? Trotts att finlandssvenskan har varit ett officiellt språk sedan 15-1600-talet vet jag att man inte har den möjligheten. Det är klart att om man har gott om pengar, så kan man köpa sig en plats i ett privat boende, men utan dom ekonomiska förutsättningarna, får man var nöjd med vad som bjuds. Jag har en svägerska, som efter en stroke blivit förlamad och blev tvungen att bli omhändertagen. Att drabbas av en stroke i hög ålder, vet alla att det språkliga sinnet försämras och att det inte alltid är så lätt att hitta orden. Men i Finland kan man inte räkna med att få plats på ett hem där de enbart talar finlandssvenska. Min svägerska bor visserligen på ett hem där de talar svenska till viss del, men till största delen talas det enbart finska. Då är det inte lätt att få den hjälp man behöver, om man mist en stor del av det egna språket.

Det är skönt att som du skriver, att en positiv utveckling är på gång i Sverige. Jag hoppas att denna utveckling smittar av sig när det gäller Finlandssvenskarna situation i Finland.

Jag har en purfinsk släkting, som hade varit i Amerika och arbetat under ett antal år. Han sa:

”I Amerika, har dom det där negerproblemet i Finland har vi svenskproblemet.” Detta fortfarande på 2000-talet.

Gör vad ni kan för finlandssvenskarna innan ni kastar ovederhäftig kritik om Sverige och svenskarna

Carl Lundbladh

BILDER FRÅN FINLAND

Vacker utsikt från stranden

Ledare Huvudstadsbldet 16 april 2010

tILLÄG TILL ARTIKEL 2010-06-06

2010 06 07

Jag skrev igår ett inlägg i anledning av Anna-Lena Lauréns artikel om att Finskan i Sverige skulle vara en resurs. Den har ni kanske fått och tagit del av?

Jag blev lite intresserad av att söka i Google efter om det förekommit någon debatt i Sverige om denna brännbara fråga. Det hade förvånat mig annars.

När jag sökte på "Finskan i Sverige är en resurs.". var det första nappet en sida ur Huvudstadsbladets ledare, en kopia av artikeln, där det stod att debatten är nu avslutad. (23 april, 2010). Jag fick reda på artikeln först den 31 maj och hade således inga möjligheter att delta i debatten. Jag såg att det hade kommit två inlägg i debatten, mycket magert. Men den ena debattören var tydligen finne och trodde att hon kunde svenska. Vad tyckte ni?

Edvard 18.4 2010 kl. 12.26

Anna-Lena Laurén har skrivit mycket intresant och bra artikel om språket i Sverige. Där ser man, hur man uppleva olika saker i olika sätt i olika land. Den bevisar också att vi behöver Finland hålla fast tvåspråkighet. Alla möjliga resurser som handla om olika språket man ska utnytja , den är en "voimavara". Svenska skolorna i finskatalande området är en bra t.ex

Bedöm själva.

Den nedslående eller hånfulla texten i artikeln, talar sitt egna språk. Vi svenskar måste åka till Kina, för att förvissa oss om att man talar konstig svenska där och det tror jag att dom gör, men vi Svenskar behöver inte ens lämna vårt eget land, för att konstatera att finnarna talar en konstig Svenska.

Det var en finne, som fick frågan om han kunde nämna en stad i Sverige, som började på bokstaven S.

Finnen funderade en stund och sedan sa "Det kan inte vara Tockholm, det kan inte vara Tödertälje, det måste vara Söping."

Jag arbetade tidigare i ett företag där vi hade en finne anställd som bud. Kassörskan i företaget hette Stina. Han hade varit ute på en förrättning och redovisade resultatet och ber Tina om fitto.

Så låter svenskan uttalad av finnar i Sverige

Hur skriftspråket är ser ni av inkopieringen ovan.

Nästa gång du publicerar en ironisk bild, om språket, kan du väl rita en Svensk, som möter en finne och säger vilken konstig svenska dom talar i Finland.

Lyssna på många av era politiker, som ibland men sällan uttalar sig på Svenska Er president till ex. Arja Saijonmaa, nämnde jag i mitt inlägg, det finns många fler ex.

Jag förstår att jag är sent ute, och att ni har slutbehandlat frågan och det får jag väl accepter. Jag har i alla fall fått framföra mina åsikter till Er och så får ni tycka vad ni vill.

Rikssvensk med många kontakter i Finland

Carl Lundbladh